Skatt i all ära, men har du funderat över din verkliga nettolön? Trots allt kostar det att arbeta, men det positiva är att du kan påverka din verkliga nettolön.
Formeln är enkel. Bruttolön – skatt = nettolön – kostnaderna för att arbeta = din verkliga nettolön. Det vill säga din verkliga nettolön är pengarna som blir över efter att du har lagt ut pengar som krävs för att kunna arbeta.
Vilka kostnader man ska räkna in beror lite på hur du väljer att betrakta frågan. I huvudsak beror skillnaderna på om du vill räkna med ett skyddsnät eller inte.
Här är de kostnader jag betraktar som direkt arbetsrelaterade:
- Arbetskläder (omfattningen beror på den klädkod som råder på sin arbetsplats, rena uniformer och skyddskläder brukar alltid bekostas av arbetsgivaren)
- Lunchkostnader (om du äter utelunch)
- Transport till och från arbetet
- Försäkringar (a-kassa, fackavgift)
Den första delen är inte helt lätt att definiera. Kläder måste vi alla ha, men många arbetsplatser kräver en viss nivå av standard, vilket betyder att du förmodligen behöver lägga mer på klädkontot om du heltidsarbetar. Dock kan du med en smart kombination av klädesplagg ha en varierad garderob utan att den kostar en förmögenhet. Tänk också på att rena märkeskläder är en förlust, vanliga standardkläder från lågpris- / mellanprisbutiker duger gott.
Lunchkostnader ska bara räknas med om du äter utelunch, annars inte. Mat måste du ha oavsett, men om du lägger en dryg hundring på att käka lunch på stan jämfört med att ha matlåda (vilket kostar runt en tjuga, eller ännu mindre).
Transport är oundvikligt, men här kan du spara genom att cykla, promenera, springa eller gå. Då blir det betydligt billigare.
Försäkringar behöver du bara om du är osäker på din egen förmåga att skaffa ett nytt arbete i händelse av arbetslöshet.
Som du ser kan du relativt enkelt öka din verkliga nettolön och om du har varit väl frikostig kan du öka din verkliga nettolön med en tusenlapp eller ännu mer.
Intressant. En implikation av det du skriver är att de kostnader du benämner kostnader för att arbeta försvinner när man slutar jobba, och då är dagens kostnadsnivå överskattad och vi som räknar på hur mycket pengar vi behöver när vi slutar jobba måste ta hänsyn till detta.
Kanske är man närmare ekonomiskt oberoende via utdelningar än man tror?
Ja, det är en av konsekvenserna. Dessutom tror jag att när du inte heltidsarbetar minskar behovet av snabba belöningar som kostar pengar, och det blir lättare att uppskatta “enklare” nöjen. Nu tror jag i och för sig att vi som är medvetna om vad vi vill inte går på snabba belöningar som att shoppa helt onödiga saker.
Och tack för kommentaren.