Den här artikeln har ingenting med ekonomi att göra, men det är förmodligen den viktigaste artikeln jag skrivit på den här sajten. Det är också en omskriven version av en artikel jag skrev för fyra år sedan. Till vardags arbetar jag med informationssäkerhet och säkerhet för barn online är ett område jag kan. Artikeln innehåller en intervju med en polis, vars namn jag har bytt eftersom den här sajten inte är en mediasajt/tidning.
Grooming, förtal, hot och stöld. Hoten på internet är många. För barn och ungdomar som tillbringar allt mer tid online är behovet av att skydda sig större än någonsin. Vi ger dig tipsen hur du skyddar ditt barn online.
Tänk dig att du en mörk höstkväll sätter dig i bilen med din tioårige son eller tioåriga dotter. Ni kör ner till stadens mer osäkra kvarter. Du ser inga andra vuxna ute, men ändå släpper du av ditt barn på en tom, mörk gata. Du lovar att hämta om en timme. Det kan förstås gå bra, men risken att ditt barn råkar illa ut är stor.
Internet är inte bara en mörk gata, men risken att ditt barn går vilse är minst lika stor. Vi har dock en tendens att inte se farorna på internet, eftersom det sällan finns något konkret att ta på. Ingen skulle drömma om att släppa av sin son eller dotter ensam en sen kväll i ett mörkt, öde kvarter. Ändå låter många föräldrar sina barn använda datorn utan övervakning, utan regler eller ens ett samtal om vad som kan hända.
Dessvärre råkar barn och ungdomar varje dag ut för förtal eller olaga hot. Värst är kanske så kallad grooming. Grooming är när någon tar kontakt med barn eller ungdomar i syfte att längre fram locka till posering framför en webbkamera eller rentav ha sex. I något enstaka fall har det till och med gått så långt att det utsatta barnet har blivit mördat, men många blir traumatiserade för lång tid.
Enligt den ideella organisationen Friends rapport 2017 har en tredjedel av barn och unga blivit utsatta för kränkningar minst en gång under det senaste året. Hela 18 procent av tjejerna har utsatts för sexuella trakasserier via någon uppkopplad enhet, vilket är mer än en fördubbling jämfört med 2015. Även om inte alla blir svårt traumatiserade är det många som mår dåligt och känner ånger.
Polisen har länge varnat för farorna med nätet. Enligt Lisa, som arbetar som polisassistent vid en ungdomsenheten i en av Sveriges storstäder, ser polisen att barn utsätts för många olika brott. Framför allt är det olaga hot, förtal, utnyttjande av barn för sexuell posering och ofredande som barn utsätts för.
– Förtal via internet känns som det vanligaste brottet, berättar Lisa.
– Man lägger upp bilder på målsägarna med kränkande text och olaga hot är vanligt.
Tillvägagångssättet bygger på att gärningsmannen är anonym, eller åtminstone tror sig vara anonym. Bakom ett alias på de vanligaste sociala medierna eller chattjänsterna kan vem som helst gömma sig. Lovisa12 kan lika gärna vara Lasse, 43. Men det kan också vara jämnåriga kompisar som bara vill trakassera eller bråka. Det är i princip ingen skillnad mot vad som sker på skolgårdarna, däremot är det lättare både att bråka och att hålla sig dold.
– Att man är anonym på nätet tror vi bidrar till ökat inflöde, fortsätter Lisa.
– När män och kvinnor söker kontakt med barn och ungdomar finns alla sätt. De söker kontakt där de befinner sig på nätet, ofta där det finns en tjänst som tillhandahåller så kallad direktchatt. Inte sällan har gärningsmannen ett användarnamn som talar om att han/hon är yngre än vad hen egentligen är.
För att skydda sina barn finns det mycket man som förälder kan göra. Det enklaste att börja med är att informera, prata öppet om riskerna utan att skrämmas. Men det är också viktigt att ta riskerna på allvar, barn och ungdomar råkar hela tiden illa ut.
De som verkligen vill barn illa är mycket ihärdiga och tålmodiga. De kan hålla på lång tid och bygga upp förtroende och en falsk, men trovärdig, identitet på nätet som barnen litar på. Någon som verkligen är hästintresserad eller dyrkar Justin Bieber kommer tycka att det är kul att prata med någon annan som också gillar hästarna eller Bieber. Det kan pågå i månader och plötsligt får barnet en fråga om att skicka en bild på den där BH-n. Gärningsmännen vet om att det är beröm och komplimanger som gör att barnen öppnar upp sig.
Att bli helt säker är förstås omöjligt, men vi kan bli mycket bättre på att ge våra barn verktygen som behövs för att tillbringa tiden online på ett säkrare sätt. Dessutom kan vi också bli bättre på att sätta tydliga gränser och regler.
Erfarenheter från barn som råkat illa ut talar sitt tydliga språk. Föräldrar får inte släppa taget, även om barnen och ungdomarna vill att mamma eller pappa ska träda tillbaka. Det gäller att göra tvärtom, att ta ett steg in i det digitala livet online. Kräva att få vara vän på Facebook, Instagram eller Snapchat. Intressera dig för tekniken, ställ frågor och nätverka med andra föräldrar. Uppmuntra till att ha öppna dörrar i hemmet, särskilt när det gäller små barn.
Samtidigt gäller det förstås att inte posta pinsamma inlägg på sonen eller dotterns sidor. Det gäller snarare att vara där som en passiv, tyst lyssnare. Bygg förtroende, men behåll kontrollen. Du kan räkna med att det finns gott om illvilliga individer online. I de enklaste fallen vill de bara trakassera, men det kan gå överstyr med hot om våld, tvång och utpressning.
– Tänk inte att nätet är en annan värld, är Lisas råd.
– Se till så att klimatet i familjen är öppet så att barn och ungdomar vågar berätta om kontaktförsök eller annat som sker på nätet. Det är bra om barn och ungdomar kan lyfta saker de upplever på nätet så att de inte bär det på egna axlar.
Skulle du misstänka att din son eller dotter har blivit utsatt för brott så är polisens råd att polisanmäla. Ta skärmdumpar på brott eller misstanke om brott. Det gör du enkelt genom att i Windows trycka på ALT-GR och PRINT SCRN-tangenterna samtidigt, sedan kan du klistra in bilden i en ordbehandlare eller ritprogram för att kunna spara den.
Om du behöver polisanmäla är det viktigt att ha koll på exempelvis användarnamn, alias eller Facebook-ID. Barn och ungdomar använder dessutom många fler tjänster än Facebook. Snapchat och Instagram är betydligt vanligare bland barn än Facebook.
Alla datorer på internet har en egen adress och det går att spåra den som begår brott, även om det i några fall kan vara svårt. Men det kommer aldrig att gå om inte du som förälder börjar med att polisanmäla.
Polisen tror att brotten kommer att öka. I takt med att nya tjänster lanseras på näten följer brottsligheten med. Dessutom blir polisanmälningarna fler, inte minst på grund av att massmedia har börjat uppmärksamma problemen. Fler förstår att de behöver anmäla.
Det bästa är förstås att undvika att bli utsatt, att lära barnen att noggrant granska alla kontaktförsök och bara bli vänner på nätet med kompisar de faktiskt har träffat i verkliga livet. Många sociala tjänster fungerar dock inte så, på till exempel Instagram vill barnen ha så många följare som möjligt och det är omöjligt att ha träffat alla i verkliga livet. Då är det viktigt att istället sätta gränser, att de följare eller vänner på nätet man aldrig har träffat inte heller får någon information.
Lär också barnen att försöka skilja på hur en vuxen skriver och hur kompisarna skriver. Att odla en kultur med en viss grad av sund misstänksamhet kan vara skillnaden mellan att råka illa ut och inte göra det.
Regeringen arbetar med att stärka skyddet för enskildas personliga integritet och det gäller särskilt hot och kränkningar. Med tanke på att den här sortens brott förmodligen ökar kommer fler åtgärder sannolikt att behövas, men du som är förälder kan börja redan idag med att hjälpa ditt barn klara tillvaron online. Se farorna, uppmärksamma dem och prata öppet, så kan internet fortsätta vara en bra plats för ditt barn.
3 viktiga saker att tänka på
Lär barnen att vara väldigt försiktiga med att lämna ut uppgifter om sig själva. Vissa webbplatser behöver till exempel en e-postadress och kanske ett födelsedatum, vilket kan vara okej att lämna ut. Men till den nya följaren ”Älskar-hästar-Therese” ska man inte lämna ut vare sig telefonnummer, adress, skype-id eller e-postadress till.
Uppmuntra en sund misstänksamhet. När något känns fel är det ofta också fel. Någon som vill ha en bild skickad till sig, även om den är aldrig så oskyldig, kan vara ute efter mer.
Prata, prata och prata ännu mer. Hjälp barnen att hitta ett sätt att meddela sig med sina föräldrar och om det skulle vara svårt be dem att försöka prata med någon annan vuxen. Om du som förälder stärker ditt barns självkänsla ger du dem också ett bättre skydd. Söker de inte bekräftelse på nätet minskar riskerna.