Jag tror inte någon tvekar på att det behövs myndigheter för att styra ett land. Ju större land, desto fler myndigheter. Att ett land som Sverige har hela 457 statliga myndigheter (i november 2020) behöver dock starkt ifrågasättas – inte minst eftersom sittande regering aldrig pratar om att spara pengar.
Till detta kommer kommunala myndigheter, men låt oss lägga de åt sidan. Även Sveriges utlandsmyndigheter, dvs det som vi i allmänna ordalag kallar ambassader men som innefattar lite mer än så, ingår i siffran. Plus domstolar. Utlandsmyndigheterna är 111 stycken och domstolarna är 83 myndigheter. Dessutom finns ett litet antal myndigheter direkt under riksdagen, plus AP-fonderna (sex stycken).
Men resten då? 250 myndigheter – vad gör de? Och har de något berättigande, förutom att ge lön åt personerna som sitter där – dessutom utan att ha tjänstemannaansvar.
Hur många myndigheter har Sverige egentligen?
Bland de 250 statliga förvaltningsmyndigheterna finns det ett antal högskolor, som visserligen också förtjänar ett granskande öga, men jag tänker inte rikta in mig på dem. Istället ska jag gå på ett par exempel.
Vi kan börja med ett av de mest tabubelagda ämnen som finns – invandringen. Det finns en myndighet som heter Delegationen mot segregation – Delmos. De ska verka mot ett segregerat samhälle, vilket de inte verkar lyckas särskilt bra med.
Vilket i sig inte är så konstigt. De ser inte ut att ha en direkt full kalender när man tittar på deras hemsida. De få aktiviteter som finns där svämmar inte direkt över vad det gäller handling. Istället finns ord som “samråd” och “nätverksmöte”.
Vad de egentligen verkar ägna sig åt är att fördela pengar. 82 miljoner har de haft under 2020 att fördela till stiftelser och föreningar som motverkar segregation. Föreningen “Biblioteksvänner i Biskopsgården” har fått 1,7 miljoner. Det finns en hel del andra föreningar som fått bidrag där enbart namnet gör mig fundersam på vad de ägnar sig åt, men hur biblioteksvännerna i just Biskopsgården kunnat för 1 700 000 pengar skulle jag gärna vilja veta mer om.
Nåväl, de femton personer som arbetar på Delmos har ju i alla fall något att ägna sig åt.
Nästa myndighet jag funderar över är Jämställdhetsmyndigheten. Den tycker jag i grunden är bra, men när jag ser vad de ägnar sig åt i form av att dela ut bidrag kan jag inte låta bli att fundera.
Jordens Vänner har fått strax över 800 000 spänn för att visa hur jämställdhet är kopplat till klimatproblematiken. Inte alls flummigt… De ska dock göra följande: “Projektets aktiviteter består dels av produktion av ett seriealbum som tas fram tillsammans med sakkunniga och feministiska serietecknare.”
Jaha, då så. Då blir vi mer jämställda och klimatet vinner på det.
Vidare funderar jag över Diskrimineringsombudsmannen (som inte kallas personen) och varför det förutom DO behövs en myndighet för att pröva DO’s beslut – “Nämnden mot diskriminering”. De prövar viten som DO delar ut, om jag fattat det rätt. Men varför gör inte de vanliga domstolarna det?
Nästa myndighet jag tycker kan avskaffas direkt är Myndigheten för stöd till trossamfund. Lägg ner helt enkelt. Finns ingen anledning att staten ska ge pengar till religiösa samfund.
Det finns gott om andra myndigheter det är väldigt lätt att ifrågasätta. Som Nämnden för hemslöjdsfrågor, Konstnärsnämnden (ni vet de som bland annat delar ut livslångt stöd till 100+ st konstnärer, utan motkrav), Brå (som sedan de började förvanska statistik tappade allt förtroende) och så vidare…
Så på frågan om “hur många myndigheter har Sverige” är svaret enkelt.
För många.