Kanske inte riktigt än, men cowboyen har mycket att göra. Många stora och små projekt, för många intressen och alldeles för lite tid. Men, jag ska försöka bättra mig och ha något inlägg relaterat till livsstil, frihet och ekonomi i veckan.
Idag gäller det fiske.
Fiske är för min del en symbol för frihet. Att kunna ge sig av ut i vildmarken, hitta en sjö och fiska. Alternativt fiska direkt från havet. Nu är fiske i Sverige reglerat på de allra flesta ställen, vilket är bra – annars hade vi inte haft särskilt många fiskar kvar.
Tyvärr finns det alltför många som inte löser fiskekort eller fattar att de måste bidra tillbaka för att få lov att fiska. De skiter i att en utfiskad sjö inte på något magiskt sätt får nya fiskar ramlandes från himlen. Det är tyvärr alldeles för många som gör på det här sättet, vilket sportfiskarna försöker ändra på genom sitt arbete. De är dock inte så tydliga i vad grundproblemet till ont om fisk beror på, men samtidigt gör de ett fantastiskt arbete med att förvalta våra svenska fiskevatten.
I grund och botten är förstås grundproblemet att vi är för många människor som inte förvaltar planeten tillräckligt bra. Vi är relativt bra i vårt hörn av världen, men hela tiden hörs röster som hävdar att vi måste bli fler för att klara välfärden.
Fler kan vi bli den dagen vi når 1% arbetslöshet, då har vi behov av arbetskraft – även om jag genuint tror att vi måste minska världens befolkning för att få en mer hållbar hantering av planetens resurser.
Fiske måste skötas som en ekonomi. Det går inte att använda alla pengar, då har man inga pengar kvar. Använder man sig bara av räntorna/avkastningen så har man grunden kvar. Helst med en viss återinvestering.
Vad det gäller att fiske symboliserar frihet så handlar det egentligen om vår grundläggande frihet att få vistas i natur och mark, ta det lugnt och inte bli skjuten av galningar som tror att de får lov att bete sig hur som helst. Fiske är så mycket mer än att fiska.