Covid var ett jäkla elände, men en positiv sak som kom av pandemin var att många fick upp ögonen för hur bra det kan fungera att arbeta hemifrån. Dessutom visade det sig vara en rejäl fördel för miljön. Varje person som kunde arbeta hemma minskade utsläppen med motsvarande mängd som personen skulle ha förbrukat om den reste till ett kontor.
Att det går att utföra väldigt många kontorsbaserade uppgifter hemifrån har vi visserligen vetat sedan internet fick fäste i Sverige. Varför resa i en timme eller mer för att sätta sig på ett kontor när uppgifterna bevisligen går att utföra på distans?
Tyvärr är det många chefer som inte fattar det här, bland annat på grund av deras egen bristande kompetens. Deras oförmåga att leda på distans visar sig nu när fler företag börjar dra tillbaka möjligheten för anställda att jobba hemifrån. Kontoret blir allt oftare den primära arbetsplatsen, även om det finns företag som insett fördelarna att låta de anställda arbeta var och när de vill.
Vad är då anledningen, förutom kasst ledarskap? En av anledningarna som anges är att man anser att man annars missar kreativiteten på kontoret. Eller diskussionerna vid kaffemaskinen. Det må så vara, även om jag starkt tvivlar på att ett trångbott kontor med högljudda kontorslandskap skulle underlätta kreativitet. Varför går det inte att uppnå samma sak på distans? Om jag så sitter ute i naturen, på en bergstopp, i mitt arbetsrum eller på ett kontor, vad är skillnaden?
Jag kan visserligen skriva under på att vissa möten blir bättre att ha på plats, särskilt om det handlar om workshops. Men rena informationsmöten eller arbetsmöten kan med fördel utföras över videomöten. Det går dessutom att utföra dem ännu mer effektivt. Jag som dessutom under mycket lång tid arbetat globalt har ändå varit hänvisad till videomöten för majoriteten av mina möten.
Världen utvecklades ett litet tag och nu är vi snart tillbaka i samma gamla hjulspår. Mycket på grund av dåligt ledarskap, men också på grund av att folk inte säger ifrån. Antingen genom att protestera, eller genom att rösta med fötterna. Det finns arbetsgivare som är progressiva och anammar möjligheter istället för att bara se problem. Det är de arbetsgivarna som kommer ha lätt att hitta talanger. Talangerna och essen behöver inte finna sig i dumheterna, de kan lätt vandra vidare och samtidigt få högre lön.
Till sist undrar jag – seriöst – var Miljöpartiet är i den här debatten. Varför finns det inga MP-politiker som skriker sig hesa över att vi helt plötsligt ska börja transportera folk tillbaka till kontoren?
Eller det var en dum fråga, jag vet ju precis. Miljöpartiet bryr sig inte om miljön, det har de bevisat under lång tid. Nu har de en möjlighet att påverka miljön på riktigt. Fast å andra sidan, de verkar väldigt upptagna med att prata om hur orättvist det är att skatten sänks för “de rika”…
Leave a Reply