Ibland ser jag artiklar om “framgångsrika” människor som envist hävdar att de bara sover 3-4 timmar per natt. Det må så vara, även om jag tror att det är en myt. Jag tror att de som sover så lite, och verkligen gör det, är på väg att bränna ut sig ordentligt. Alternativt går de på amfetamin, och då bränner de också ut sig förr eller senare.
Sedan finns det alla vi som har mycket att göra, som tycker att livet är superroligt, och vill göra annat än att sova. Vi rör oss kanske ner mot sex timmar eller möjligtvis fem. Vilket är för lite och har påverkan på vår mentala förmåga att prestera. Nu är alla olika, men mindre än sex timmars sömn tror jag är både skadligt och ha en negativ inverkan på de vakna timmarna, kaffe till trots.
Om man inte kan sova så sex, sju eller åtta timmar så kan det i sig vara ett problem och ett symtom på någonting annat. Ett av de första tecknen på folk som är på väg att bli utbrända är just oförmågan att varva ner och somna. Tankarna rusar och även om de som drabbas av detta lyckas somna vaknar de flera gånger och har svårt att somna om. Det om något är ett varningstecken på att något behöver förändras.
Livet blir mycket trevligare, man orkar mer och kroppen mår bättre om du ger dig själv åtminstone sju timmar. Helst åtta. Det finns en hel del man kan göra, som att låta bli kaffe och mat alltför sent, springa en mil och dra ner på alla måsten. Livet ska vara njutbart och att sova, vila är en del av det.