Efter att ha läst bloggaren Sparos inlägg om en person som försökt ta ut sina pengar från Swedbank fick jag återigen eldat upp mig kring vår alltmer begränsade frihet.
Jag vet att Finansinspektionen ålägger bankerna att motverka penningtvätt genom ett antal åtgärder, från riskbedömningar till kundkännedom med mera. Bankerna är således inte ensamt skyldiga till begränsningarna i det svenska samhället vad det gäller var och ens frihet att själv hantera sina pengar.
Dock vidhåller jag att staten såväl som bankerna ska fullständigt skita i vad varje medborgare gör med sina skattade pengar. Om pengarna används till att begå brott är det statens uppgift att bevisa att brott har begåtts, inte att misstänkliggöra varenda medborgare i förväg. För det är precis vad det handlar om när en privatperson inte får lov att ta ut 30 000 kronor utan en fråga om vad han ska ha pengarna till.
Benjamin Franklin hade rätt när han sade följande:
“Människor som är villiga att ge upp sin frihet för temporär säkerhet förtjänar vare sig det ena eller andra, och kommer förlora båda delarna.”
(Fritt översatt.)
Vi sitter som viljelösa drönare och bara accepterar att staten och bankerna förhindrar oss att ta ut våra pengar, utan att ange vad vi ska ha dem till. Det finns även spärrar på hur mycket man kan ta ut i en bankomat per vecka. Som om staten hade att göra med hur mycket pengar vi tar ut.
Om du har något som helst intresse för att bevara din frihet bör du göra som personen i Sparos inlägg. Ta ut dina pengar. Även om du inte tar ut alla pengar och byter bank så ifrågasätt systemet. Ta ut pengar och vägra svara på varför. Det tänker jag göra, jag blir mer och mer förbannad på hur vi blir kontrollerade utan att ha begått ett enda brott. Jag är en oerhört ärlig person, har aldrig begått några brott och har inte heller några tankar på att göra det, men mina pengar är ta mig fan mina att göra vad jag vill med utan att staten har med det att göra.
Till sist, det finns alltid de som hävdar att har man ingenting att dölja spelar det väl ingen roll om man får svara på lite frågor eller bli “lite” övervakad. Till er som hävdar det kan jag bara säga att jag hoppas att ni litar på regeringen till 100%, för det är de som avgör i slutänden vad som är värt att dölja. Läs på om fallet Karl Hedin så får ni ett exempel på den värsta sortens övergrepp i rättssak som skett utan konsekvenser.
I slutänden handlar det inte om säkerhet ställt mot privatliv, det handlar om frihet ställt mot kontroll.
Tack för reklamen!
Karl Hedin är ett lysande exempel på att “den som inte gjort något fel, har inget att frukta…” är ett riktigt dåligt argument för att lita på staten och dess hantlangare.
Tack själv för att du satte sökarljuset på frågan. Och du har helt rätt, exemplet med KH är verkligen ett lysande exempel på att staten kan göra allt mot oss som vi inte hindrar staten att göra mot oss.