Enligt en artikel i Göteborgs-Posten idag vill allt fler bo kollektivt och det verkar vara en ny form av kollektiv som växer fram – inte alls som på sjuttiotalet. Men anledningarna till att bo kollektivt är mer än bara ekonomi.
Eller egentligen är det kanske inte alls ekonomi. Det var det inte på sjuttiotalet och det verkar det inte vara nu heller, åtminstone inte om man ska tro på vad som sägs i de artiklar jag har lyckats hitta i ämnet. Då handlar det snarare om att leva med en mindre påverkan på naturen samtidigt som man får ett betydligt mer socialt liv. De ekonomiska fördelarna är bara en bonus.
Samtidigt kan jag inte låta bli att fundera över om det inte anses fint nog att spara pengar på att leva med andra. Det är en naturlig del av delningsekonomin. Ska man kunna dela på bilar såväl som parkeringsplatser, varför inte bo tillsammans och dela på boytan? Samtidigt som det dessutom är ont om bostäder i Sverige så är jag övertygad om att det finns många svenska hem där det är gott om outnyttjade rum.
LÄS MER: Fler vill bo kollektivt
Vad som också händer i kollektiven för de som vill bo kollektivt är att de får byta en lägre hyra mot att arbeta i kollektivet. Matlag, städlag, trädgårdslag och så vidare delar på allt arbete, vilket förstås är en fantastiskt bra lösning för alla. Att odla tillsammans kan ge både gemenskap och mättande grönsaker. Särskilt barnfamiljer kan jag tro får stor nytta av det här, där det alltid finns folk i närheten som kan hjälpa till med barnpassning eller bara umgås. Den sociala delen verkar absolut vara den mest drivande kraften bakom folks vilja att bo kollektivt.
[sgmb id=”1″]
Själv kanske jag inte skulle välja den här boendeformen, men jag gillar tanken på att dela. Det sänker definitivt kostnaderna att dela på både arbete och redskap. Jag är fortfarande förvånad över att det faktiskt står en gräsklippare i trädgården på varenda villa.